Lördagsfunderingar

Var enda gång jag börjar skriva ett inlägg de senaste dagarna så slutar jag halvvägs... Det blir bara en massa depp. En massa dravel. Jag vet inte riktigt varför det är så, men jag har ingen lust att trycka ut en massa skräp här.

Ikväll är jag i alla fall på bra humör. På väg till goda vänner på middag, och det är ju trevligt.
Men jag är ju en smula introvert just nu känns det som. Det finns mycket att fundera på.
Jag tänker en hel del på valet, det sprids så mycket underliga, galna, idiotiska åsikter omkring mig just nu. Igår hade en vän lagt ut SDs valvideo på Facebook vilket resulterade i en lång diskution. Plötsligt visar det sig att man känner människor som inte avfärdar skräpet rakt av som just skräp, det är lite skrämmande...
Och i tisdags satt jag på tunnelbanan och bevittnade en klassisk äldre-herre-mot-ung-spoling-battalj, det hela gällde ett par skor placerade på ett säte på ett rent idiot-sätt! (enligt äldre herre). Även den disskutionen mynnade ut i något politiskt (äldre herre: moderat, yngre herre: sverigedemokrat). Det känns som att det genomsyrar allt och det skrämmer mig för det mesta är så själviskt, så svart och vitt, så långt från mig.

Utöver det så tänker jag på Erik ("Den ömhet du är värd" för er inbitna bloggers), Erik har flyttat, Erik är i Lund nu för att lära sig saker om världen och jag saknar honom redan, vad ska jag göra utan min Erik?
Men framförallt är jag glad för hans skull och ganska avundsjuk. Erik får en ny start idag, idag börjar han ett helt nytt liv. Ny stad, ny lägenhet, ny utbildning, nya människor. Det verkar så fantastiskt uppfriskande och spännande och härligt att få det.
Så, ja, en smula avis. Snart måste jag också göra något sånt. Snart.

Nu blir det drinkar och musik och mat och sällskap och bara såna härliga saker för kvällen. Det är bra. Det behöver jag.