Wow wow wow

Öj, öj… Nu är jag vaken, jag har till och med redan fått en liten tur i Angered, Göteborgs Hökarängen (kanske det är, eller så är det inte alls det). Ett litet (stort) problem vi har här är nämligen att jag och Amanda delar på en lägenhet och till den lägenheten delar vi på en nyckel. Det vi inte delar är samma intressen och samma vänner, inte alltid i alla fall.
Och därav Angered.
Genom exceptionellt dålig planering hade vi inte batteri på någon av våra telefoner och jag visste helt enkelt inte vart tösastycket var. Alls. Så det blev till att tigga till sig sovplats hos kamrat Hannas kusin och vakna till ljudet av morgonpigga, dammsugande Angeredsbor klockan tio.

Men detta till trots hade jag väldigt roligt igår. Det var ju som så att torsdagskvällen blev ganska miserabel tyvärr. Jag köade i en timme till Annedalskyrkan för att se The tallest man on earth, bara för att vara tio meter från dörren när inga fler släpptes in. Och så slutade den kvällen. Så illa var det faktiskt.
Så igår var jag ganska så sugen på att ta igen det hela. Och roligt hade jag, trots att jag hamnade i festival-förvirrings-träsket och hade tre olika sällskap att försöka hitta utan att kunna ringa (eftersom att Telia, som sponsrar denna festival inte kan hantera att folk använder sina telefoner mer än en i taget). Soundtrack of our lives var väldigt fina med sin symfoniorkester, The National gick på rutin men var riktigt bra och The XX var helt lysande, de var gårdagens behållning tycker jag, det var som ett ändlöst pulserande av rena gitarrtoner som inte tog slut. Fantastiskt.

Mycket bilder också, jag kör något inlägg i nästa vecka med ett helt gäng, nu lägger jag in ett par helt obehandlade här nedan bara för sakens skull.
Och nu en dusch och sen iväg till Shout out louds!