Hyfsat trevlig fest igår, väldigt blandade människor, sånt är ju trevligt.
Hur som helst, igår när jag var påväg hem funderade jag på tjejer. Jag funderade på det där amerikanska från filmer och tvserier, att man ska hitta "The one".
Det är ju ett koncept i mången sitcoms, den enda rätta är där ute någonstans och väntar på en (det brukar vara så, tjejerna står snällt och väntar på att bli hittade av killarna).
Jag har alltid tyckt att det där är dynga, att det är löjligt att tro att det skulle finnas en enda själsfrände i världen. Men nu har jag funderat på det och börjar tänka att det kanske ligger något i det där ändå. Inte nödvändigtvis så att det bara finns en enda men att det faktiskt inte finns så många tjejer i mitt närområde som jag på allvar skulle funka med, så är det väl? Om det är vad man letar efter så är det svårt att hitta sin "själsfrände", sitt "livs kärlek". De flesta förhållanden går åt helvete, så är det bara.
Men man kan bli lite knäpp av att tänka så.
Som när man är på en fest. Och man flirtar lite med någon och man byter några ord och hon är trevlig. Och sen försvinner hon någonstans och man fick inte en chans. Det har hänt mig massor av gånger, och varje gång kan jag inte hjälpa att fundera: "tänk om vi hade varit perfekta ihop, tänk om det var tjejen som jag skulle ha barn med en dag men nu blir det inte så för att jag inte tog chansen..."
Och det är ju galet, det är fullständigt galet att tänka så. Men vad ska man göra?
Jag tror inte på ödet, jag kan inte luta mig mot "det var inte menat så" utan är helt övertygad om att fantastiska möjligheter gås förbi av ren otur varje dag. Så vad göra då? Ingenting, man får hoppas på det bästa bara antar jag och försöka att inte fundera så jävla mycket på saker som jag gör, för jag kommer driva mig själv till vansinne förr eller senare annars.
Nu ska jag äta något onyttigt till frukost.
Det finns säkerligen flera "Den enda rätta" men bara om vi tillåter dem bli det. Människan är så föränderlig, varje möte och beslut omformar oss. Men istället för att tänka att Miss right today är wrong tomorrow ", som ju min teori egentligen säger, så blir det en ganska förlåtande tanke. Att det finns så många möjligheter så sannolikheten att man misslyckas i slutänden är obefintlig. (A-kursen i Flum, 10 p)
SvaraRaderaNäjj, det finns inte flera "den enda rätta". Tänkter man så kommer det gå åt helvete. Däremot kan det ju gå åt helvete ändå med en person som man funkar med under lång tid.
SvaraRaderaHuva, såntdärnt tänker jag också på. Förhoppningsvis finns det fler än en som kan vara "rätt". Och förhoppningsvis igen, så missar man inte alla chanser. Bedrövligt vore det väl annars, om man tvingades vara ensam hela livet bara för att man har otur?
SvaraRaderakänner igen dina tankar. livet e klurigt...!! nångång kanske man hittar rätt, jag brukar tänka "uppåt" på dem som är äldre än mig, typ i mina föräldrars generation. det känns ju som att saker och ting löser sig med tiden för de flesta. men det är kanske bara en illusion. men jag vill tänka att det gör det, det är mitt hopp. fast kanske farligt att bara gå runt och hoppas, kanske måste man vara lite aktiv och ta sina chanser som du säger. svårt svårt...
SvaraRaderaOroa dig inte, jag lovar att det kommer att lösa sig. Plötsligt händer det, när du minst anar det, du kanske får en andra chans rätt vad det är :) ;)
SvaraRadera“We are all faced with a series of great opportunities brilliantly disguised as impossible situations.”
Det kommer fler chanser ska du se :)
Nästa gång måste du bara våga ta steget..du plågar ju dig själv efteråt!! Vad har du att förlora!? Du förlorar ju mer om du inte ta steget! Kom igen nu, lite självkänsla, självförtroende!!//Jenny
SvaraRadera