asfoij

Jaha mina vänner. Alla halvdagspajasar har gått hem, jag är allena på kontoret med en smula ångest. Jag vill gå hem men jag har massa saker kvar att göra, så enkelt är det. För en stund sedan blev jag besviken. Besvikelsen bestod i att jag ska åka till Paris. Och nu tänker ni att jag kan dra åt helvete och att Paris väl är en stad som man gärna besöker? Jo, men resan var bokad till dagen efter min födelsedag, min 25-årsdag, och nu, hastigt och lustigt, är resan bokad på min födelsedag.
Så till en början var jag besviken, mest för att min plan inte skulle vara så som jag hade tänkt den, jag hade tänkt: Förmiddag på Gotland, eftermiddagsbåt hem, middag hos pappa, småfull, hem och packa och sen iväg till Paris morgonen efter. Det var så perfekt planerat, kanske var det mest därför jag blev besviken.
Nu börjar jag inse att det kanske inte är så dumt att fira födelsedag i Paris ändå...
Jag tror aldrig att jag inte har varit hemma på en födelsedag, jag undrar hur det kommer att kännas? Kanske kommer det att dämpa 25-årskrisen lite? Man kan ju hoppas.

Men innan det ska jag hinna med några dagar i Budapest och ett bröllop, som sagt: stressigt.

Jag har försökt spela avstressande musik för att hjälpa det hela och det funkar ju faktiskt, alldeles nyss fick jag nys på att Regina Spektor precis släppt en cover på Radioheads ”No surprises” och det kan ju vara det vackraste jag har hört på ett tag faktiskt.