Jävlar vilket flyt jag har i jobbet idag! Det är en härlig känsla när allt glider på. Jag sitter och klipper resefilm, det är riktigt roligt. Hittade ett klipp då jag filmat i en taxi, man hör producent-Johan (aka Klanpojken) pruta och nästan bli utslängd ur bilen för att tillslut ge med sig, allt över mindre än 10 svenska kronor. Väldigt roligt!
För att göra en sån där programledaraktig övergång så är det ju lustigt det där, hur man beter sig olika om man är hemma i Sverige eller utomlands och det får mig att tänka på det som jag och Erik diskuterade igår innan bion, detta med fascinationen för kungar och drottningar och sånt. Så fort svenskar lämnar landet så blir de rojalister och berättar stolt att vi minsann har både slott och kung och drottning, har ni tänkt på det?
Hur som helst, i sommar ska alltså Vickan gifta sig med sin fjant och hela världen håller andan. Kvällstidningarna spekulerar i om vilka som ska bli bjudna (Kanske Hillary! vrålar en av dem, det vore ju stort!), kyrkan städas i hörnen med tops, lantisar i folkdräkt och influgna hov-freaks bokar upp hotellrummen... Nu låter jag kanske lite negativ men jag har inget emot det, kör på bara! Ska man lägga pengar på dumheter så kan det ju i alla fall vara dumheter som folk blir glada av. Det vi diskuterade, och enades i oförstånd om, var vart allt detta intresse kommer ifrån. Vem bryr sig? - Många uppenbarligen. Så varför?
Är det någon typ av hobby/nörderi jag inte kan haja så är det detta. Att vara intresserad av hov och kungar och prinsessor och det som de gör. För visst är det på en helt annan nivå än bara vanlig kändisdyrkan? Vad är det som gör det så fängslande? Att det är perfekt kanske, drömmen om det perfekta, vackra, dyra, händelselösa livet. Att inte behöva fundera på så mycket mer än lite välgörenhetsjobb och utanför vilken strand man ska parkera sin yacht över sommaren.
Men jag förstår ändå inte. Brad Pitt och Angelina Jolie gör filmer som vi ser på bio, Lady Gaga gör någon typ av musik, att det skrivs och läses om dem kan jag på nåt sätt greppa, men varifrån får kungahusnördarna sitt intresse?
En gåta för mig är vad det är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar