På bio

Dålig bloggdag igår.. Jag känner att jag kommit in i en svacka. Däremot tycker jag att det är jättekul med twitter, jag twittrar som en dåre! Konstigt, konstigt.
Men igår gick jag ut ur min håla och fick lite glöd på elden, träffade Erik och fikade på en biograf och gick på bio på en annan. De har ju nämligen väldigt gott te på Victoria (det röda, prova den skiten!) men det är inte alltid man är sugen på att se tre timmar långa biografier om franska 1800-talspoeter. Vi gick till medis och såg ”I love you Phillip Morris”, det visade sig vara en helt ok film med en vidrig publik. Jävla sportlovsungar!
30 talet killar som alla köpt biljetten för att de tycker att Jim Carrey är så jävla rolig och som sen sitter och brölar och skruvar på sig under alla känslosamma scener.
Lite irriterande.
Jag minns när jag såg ”Little miss sunshine”, det var samma sak. Alla kände igen Steve Carell från the Office och när filmen började (Carell spelar alltså världens kanske sorgligaste karaktär i början av den där filmen, han har precis misslyckats med ett självmordsförsök...) då skrattar alla. Trots att ingenting är roligt. För att de är inställda på det.
Eller när jag såg ”Barnhemmet” (El orfanato) och tjejen bredvid mig utbrister under förtexterna: ”Nej! Säg inte att filmen inte är på Engelska! Det sa dom inget om!”. Jag antar att hon bara valde den som såg häftigast ut på affischen...
Jag blir i alla fall irriterad på sånt, är det lite snobbigt av mig kanske? Så är det i alla fall.